Fan vad jag hatar att klaga på livet.

Det är så jävla jobbigt när det känns som att man inte har något liv och så kommer någon annan som verkar ha ett mycket bättre liv och klagar en massa, snacka om irriterande att vi alltid måste klaga på hur dåligt allt är när det finns saker som är värre..

Nu är de ju såhär att jag vet inte riktigt vad jag ska göra i framtiden.. Men allt handlar inte om mig heller, nog för att de inte är ofta jag tänker på mig själv.. usch så irriterande...

haha jag har inget vettigt att säga egentligen, haha och det är dessutom tredje kvällen i rad flickorna små roar sig med att dricka.

Sovgott. Hejs

 

Whiz

20 augusti 2008 19:15

Men du är inte ensam, eftersom framtiden är en skrämmande sak som dyker upp hela tiden utan att man vet om det... Jag vet inte heller.
Massor av kramar
(hoppas de inte super ihjäl sig, hihi^^)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Happ då var de augusti. Snart är det planerat strömavbrott. 23.00 - 05.00.. Semestern har farit iväg ^^ Den var 17/6 och började om igen 13/7. Vad har man hunnit göra? Gå till Göla ^^ Varit Piteå dansar och ler och mja.. Inte mycket intres...

9/6 var jag på personal möte och råkade parkera lite knas så en plastbit föll av under bilen. När mötet var klart så fick jag hjälp att få lös hela plast biten av trollfar och då han snabb kollade så bilen inte tappade olja märktes det att högrafram...

Vi har tagit oss in i maj.. Helgen som just passerat har bestått av en massa pyssel... Idag måndag är det bara ta det lugnt och sen jobba.. H aen fin måndag alla glada spadar. ...

Snöstorm idag. Jag föll i trappen när jag gick ner för trappen på jobbet. Höger ben är öm och lite varm vänster verkade klara sig bättre. Detta var alltså när jag gick ut från jobbet ner för trappen i trapphuset. Får se hur vädret är imorgon ...

Februari försvann. Födelsedagar var det och världen bråkar (då menar jag verkligen världen inte hemma privat). Mars är här. Bensin är dyrt. Disel dyrare. Förhoppningsvis lyckas vi få in vikarier på jobbet igen så man känner att man kanske ka...